Störst gap mellan villapriser och inkomster i Gällivare

Det krävs betydligt fler årsinkomster för att köpa en villa i dag än för 20 år sedan. I en ny kartläggning från Landshypotek Bank pekas Gällivare ut som den kommun där villapriserna har dragit ifrån inkomsterna mest.

Enligt sammanställningen har relationen mellan genomsnittligt villapris och Sveriges medianinkomst ökat med 176 procent i Gällivare sedan 2005. För cirka 20 år sedan motsvarade en genomsnittlig villa i kommunen ungefär 2,5 medianårsinkomster – i dag krävs sju.

Norra Sverige sticker ut

Landshypotek Bank har jämfört genomsnittliga villapriser 2005 och 2025 med medianinkomster 2005 och 2024 (SCB). Kartläggningen visar att de största förändringarna syns i norra Sverige.

Landshypotek Banks talesperson för vardagsekonomi, Catharina Åbjörnsson Lindgren, kommenterar utvecklingen:

– Det är lätt att tro att gapet mellan bostadspriser och inkomster har vuxit mest i storstadsområdena. Men så ser det inte ut. Stockholm är fortfarande överlägset dyrast, men på flera håll i norra Sverige har villapriserna ökat betydligt snabbare i förhållande till inkomsterna.

Jämtland sticker ut bland länen

När länen jämförs är Jämtland det län där villapriserna enligt kartläggningen dragit ifrån inkomsterna mest. Sedan 2005 har relationen mellan villapris och medianinkomst där ökat med 88 procent.

Stora skillnader i landet

Kartläggningen visar också stora skillnader mellan kommuner och län. Stockholm är fortsatt dyrast: i Stockholms län kostar en genomsnittlig villa enligt sammanställningen drygt 19 gånger Sveriges medianårsinkomst.

Landshypotek Bank lyfter samtidigt att det kan göra stor skillnad för hushållens kalkyl att vara flexibel med var man bor.

– För den som har möjlighet att vara flexibel med var man bor kan några mil göra stor skillnad för både möjligheten att köpa hus och boendeekonomin. Att vidga sökområdet kan ibland göra större skillnad för kalkylen än att försöka tänja på låneutrymmet, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren.