Risk för extra kostnader om EU-åtaganden till 2030 missas

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Frågan gäller framför allt utsläppen i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

För kommuner i hela landet, inklusive Gällivare, kan utvecklingen få betydelse genom att den sätter fokus på utsläppsminskningar inom just transporter och uppvärmning.

Underskott i ESR-sektorn enligt regeringens bedömning

Enligt IVL:s sammanställning av regeringens bedömning väntas Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Kostnad för att använda ETS-flex: 5–8 miljarder kronor

Att använda utsläppsrätter från EU ETS för att täcka upp till 5,2 miljoner ton innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom dessa utsläppsrätter annars hade kunnat säljas. IVL uppskattar kostnaden till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Återstående gap på 5,8 miljoner ton – tre vägar framåt

Efter maximal användning av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver i analysen tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: Kostnaden bedöms som mycket osäker, eftersom många medlemsstater också uppges ha underskott i ESR-sektorn och bara ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder: IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena: Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Vid upprepad miss kan det ge en ränta-på-ränta-effekt, vilket IVL bedömer kan bli dyrare än att genomföra utsläppsminskningar under perioden.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg kan sanktionerna, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen redovisas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.