GällivareNytt

Malmberget: Hur vår stad formas av gruvan – historia, kultur och framtid

Malmberget: Hur vår stad formas av gruvan – historia, kultur och framtid
Foto: Heli Vaattovaara (Google Places)

Malmberget förändras framför våra ögon – en djupgående samhällsomvandling med arv, utmaningar och möjligheter för Gällivare.

Annons

Malmberget ligger inte bara i kommunens nordvästra hörn som en geografisk plats – det är en del av vår vardag, identitet och arbetsliv i Gällivare kommun. Under decennier har gruvdriften både byggt upp och successivt rivit ned stadsdelar. För oss som bor här handlar omvandlingen inte om abstrakta planer på ritbordet utan om grannar som flyttar, hus som töms och minnen som packas ner. Den här texten samlar samband, bakgrund och vad som händer nu – skrivet för dig som känner Malmberget eller förstår vad det innebär när ett helt samhälle förändras.

Historien är lång. Malmbrytning vid Illuvaara dokumenteras redan på 1700-talet, men det riktiga genombrottet kom i slutet av 1800-talet då Malmbanan byggdes och malmtransporterna förändrade uppväxtvillkoren här uppe. Under 1900-talet utvecklades Malmberget till ett industrisamhälle i snabb takt – i början av 1960-talet hade orten sin högsta befolkning och ett rikt förenings- och kulturliv. Samtidigt varnade gruvtekniker redan tidigt för att fyndigheterna sträckte sig under bebyggelsen. De problem som beskrevs som risker i början av förra seklet blev senare uppenbara: markdeformationer, rasområden och det som vi här i Gällivare kallar "Gropen" – ett dagbrott/rasområde som delat delar av orten i två.

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle