Håll Sverige Rent släpper Skräprapporten 2026

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt rapporten har mängden skräp i stadsmiljö minskat över tid, men nikotinrelaterat skräp dominerar fortfarande. I ett vardagsexempel översätts mätningarna till att man under en kilometers promenad i stadsmiljö kan passera över 1 000 skräpföremål.

Svenskarnas syn: Nedskräpning ses som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som mest nedskräpade, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger endast en av tio att de själva skräpat ner. Enligt pressmeddelandet anges slöhet, brist på papperskorgar och att skräpet uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

För första gången redovisas nationella mätningar som visar utvecklingen över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, totalt med 30 % sedan 2023.

I pressmeddelandet säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent:

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Flera plastprodukter pekas ut som tydliga minskningar i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Fimpar och snus dominerar – cirka 70 % av skräpet

Trots minskad rökning är nikotinprodukter fortsatt den största kategorin av skräp i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen för 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus utgör 23 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket, vejps) blir andelen cirka 70 %.

I pressmeddelandet lyfter Josefin Carlring även producentansvar kopplat till snus:

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Över 1 000 skräp på väg till jobbet

Håll Sverige Rent har översatt resultaten från den senaste nationella skräpmätningen till ett vardagsexempel: En kilometer längs trottoar eller gångbana i stadsmiljö motsvarar att man kan passera över 1 000 skräpföremål (mest plast). Exemplet innehåller bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men skräpet minskar inte tydligt

Pressmeddelandet uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024 (efter en ökning 2022–2023). Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026, och att få känner till den så kallade ”flergångslagen”.

I pressmeddelandet säger Josefin Carlring:

– Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister. Fler behöver känna till att det finns flergångsalternativ och faktiskt välja dem i praktiken.

Nationella skräpmätningar 2023 och 2025 uppges inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver även stora skillnader mellan svenska havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det är 55 % högre än 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % plast och mycket kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

I fjällen är snus vanligast

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025. Rapporten beskriver också att det förekommer förpackningar från godis, snacks och mat längs leder.