Kapacitetslyft på Malmbanan i ny nationell plan

Regeringen gör en satsning på Malmbanan inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037, enligt ett pressmeddelande från Moderaterna. I planen ingår åtgärder som ska öka kapaciteten och robustheten på en av Sveriges viktigaste godsjärnvägar. För Gällivareområdet pekas en tydlig effekt ut: kapaciteten mellan Boden och Gällivare bedöms öka med omkring 30 procent.

Malmbanan beskrivs i pressmeddelandet som en nyckel för svensk gruvdrift och exportindustri. Enligt Moderaterna transporteras cirka 25 miljoner ton järnmalmsprodukter längs banan varje år, vilket uppges motsvara nästan hälften av allt gods som fraktas på järnväg i Sverige. Varje malmtåg kan väga upp till 8 600 ton.

Åtgärder som ska höja kapaciteten

Regeringens plan lyfter fram ett samlat paket av insatser, bland annat höjd axellast, förlängda mötesstationer och ett modernt signalsystem (ERTMS).

• Höjd axellast till 32,5 ton på sträckorna Kiruna–Riksgränsen och Svappavaara–Kiruna.
• Förlängningar av mötesstationer/bangårdar på flera platser, bland annat Nattavaara, Näsberg, Nuortikon och Harrträsk.
• ERTMS Nord kopplat till Malmbanan.
• Sikträsk (bangårdsförlängning) samt Ljuså och Buddbyn (bangårdsåtgärder) anges färdigställas 2026.

Enligt pressmeddelandet väntas kapaciteten mellan Gällivare och Kiruna samtidigt öka med drygt 10 procent.

Två nya objekt utöver Trafikverkets förslag

Moderaterna uppger att regeringen tillför två nya objekt som inte ingick i Trafikverkets förslag. Totalt fördelas cirka 400 miljoner kronor för att kunna genomföra dem under planperioden:

• Kalixfors: bangårdsförlängning (strax söder om Kiruna), inklusive anpassning av ERTMS.
• Kaisepakte: 3-spårsstation (norra omloppet Kiruna–Riksgränsen), inklusive anpassning av ERTMS.

Citat från Moderaterna

– Sverige är ett land som ska löna sig att jobba i och bygga i. Malmbanan är grunden för tusentals jobb i Norrbotten och för exportinkomster som hela Sverige är beroende av. Den som arbetar i gruvan, kör malmtåget eller lossar lasten i hamnen förtjänar en järnväg som faktiskt håller måttet. Nu gör vi de satsningar som länge saknats – och vi går längre än vad Trafikverket föreslagit, säger Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot för Norrbotten och gruppledare i riksdagen.

Hamn, isbrytare och andra infrastrukturobjekt

I pressmeddelandet nämns även åtgärder i Luleå, bland annat vid Luleå C och en kapacitetsåtgärd i farleden till Luleå hamn. Regeringen avsätter också 4,1 miljarder kronor i den nationella planen för att förnya Sjöfartsverkets isbrytarflotta. Bottenviken anges vara isbelagd januari–maj, och den första nya isbrytaren uppges upphandlas nu med förväntad leverans 2029.

Under rubriken Norrbotniabanan, stambanan och väg lyfts dessutom bland annat Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå (utbyggnad till enkelspår, justeras ned med 150 miljoner kronor) samt Stambanan genom övre Norrland Sävastklinten–Norra Sunderbyn (ny mötesstation och partiellt dubbelspår med tidigarelagd byggstart på regeringens uppdrag).

Länsplanen för Norrbottens län anges uppgå till 1 574 miljoner kronor för perioden 2026–2037, vilket enligt Moderaterna är en ökning med 40 procent jämfört med förra planperioden. Den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037 uppges omfatta totalt 1 171 miljarder kronor.