Stora skillnader i hur tungt villalånet slår mot hushållens ekonomi

Hur stor del av inkomsten som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I vissa kommuner handlar det om över 40 procent av hushållets nettoinkomst, medan det i andra ligger runt tre procent.

Analysen publicerades torsdagen den 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).

Stockholmsområdet sticker ut

Landshypotek Banks beräkningar visar att Stockholmsområdet har de högsta andelarna i landet. Exempel som lyfts i analysen:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andelar i flera mindre kommuner

I andra änden av skalan finns kommuner där villalånet utgör en liten del av hushållets nettoinkomst. Landshypotek Bank pekar bland annat ut:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

I dessa kommuner uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lån för en genomsnittlig villa.

Skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet. Gotlands län anges ligga på 23 procent, medan Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län uppges ligga på 22–23 procent.

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Bank har räknat ut andelen med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering

Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Genomsnittliga villapriser per kommun och län är hämtade från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna baseras på SCB-statistik (medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster).